Om Generation Z i Dagens Nyheter

Omkring två miljoner av Sveriges invånare ingår i generation Z, enligt siffror från SCB. De har vuxit upp med en orolig omvärld och värdesätter därmed trygghet högt.

Eftersom de har svårt att skaffa egen bostad tenderar de att prioritera trygga anställningsformer högre än tidsbegränsade projektanställningar, berättar Katarina Graffman, doktor i antropologi.

Hon har i ett forskningsprojekt om kompetensförsörjning inom metallindustrin, som gjorts på uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova, undersökt varför företag har svårt att rekrytera och vad unga värderar när de söker jobb. Bland annat analyserades företagens jobb­annonser.

– De har skrivit annonser där de bara pratat om sig själva, att de förändrar framtiden genom att vara hållbara och ställt frågor som ”vill du vara med och utveckla framtiden?”

Det lockar inte de unga, förklarar Katarina Graffman. Jobbannonser som däremot gick hem var de som listade vad arbetstagaren får ut av jobbet, till exempel utbildningstimmar, coachning och olika förmåner som gymkort.

Generation Z efterfrågar även kompetensutveckling och fortbildning, vilket hänger ihop med att de är mer individualistiska, menar Katarina Graffman.

– De vill ha något som är stimulerande, utvecklande, många utvecklingssamtal och bekräftelse på att de gör bra saker. Men det är svårt att generalisera, säger hon.

I Ungdomsbarometern uppger över hälften av deltagarna i studien anger att det viktigaste är att tjäna pengar. Katarina Graffman menar att gruppen är stor och heterogen, samt att de är inte så annorlunda jämfört med andra generationer som många kanske tror.

– Det som är skillnaden är att de tänker att det ska gå snabbt.

Det beror på att generation Z har kunnat bevittna hur andra unga har gjort karriär på plattformar som Youtube och som influerare.

– Det vi egentligen beskriver är den tid som de växer upp i.