Insightwashing
Jag har under senare tid märkt av en tydlig förändring i hur företag och organisationer förhåller sig till insikter. I en allt mer komplex samtid som präglas av globalisering, digitalisering, klimatförändringar och pandemier kan man tycka att behovet av att verkligen förstå människan och potentialen för förändring skulle vara viktigare än någonsin. De allra flesta vet att människors värderingar, trossystem och beteenden är komplexa, förvirrade och även motsägelsefulla.
Men det är snarare så att företag ivrigare än någonsin klänger sig fast vid undersökningar som inte ger några svar, som utgår från ”taget-ur-luften-hypoteser” om orsak och verkan och som inte minst förutsätter att människor säger vad de gör. För det är så mycket skönare att hålla sig fast vid siffror som bekräftar det man vill än att få höra att människor inte alls beter sig som de säger att de gör.
Det pratas mycket om greenwashing nu för tiden och då åsyftas företagens försök att i kommunikation framhålla sig som grönare än vad de är. Ingen pratar om den insightwashing som pågår i de flesta företag och organisationer. Billigdata, som till exempel bekräftar en grön illusion, köps in per parti och minut. För nog smakar det sötare att säga att 85% av svenskarna tycker hållbarhet är viktigt än att veta att Mats och Stina som utger sig för att vara hållbara konsumenter köper varumärken de ”tror på”, även om dessa varor helt saknar ekologiska märkningar. Det smakar beskt.
Så min förhoppning inför 2022 är att företag och organisationer ska bry sig om att ta reda på varför människor beter sig som de gör. För vad är det för värld vi får om företag och organisationer baserar sina beslut och strategierpå verklighetsfrånvända insikter? #insightwashing