Klimatklubbens klimatsnack

Blev intervjuad av Klimatklubben apropå TV-programmet #prylberget:

Hej, Katarina Graffman, doktor i antropologi, författare och föreläsare inom bland annat konsumtion och social hållbarhet, nu aktiv i UR-programmet Prylberget!

Du är nu med i UR-programmet Prylberget, där du guidar Robin Paulsson till att bli en hållbar konsument. Innan du berättar mer om det, berätta om dig själv!
– Jag är antropolog och har de senaste två decennierna studerat den moderna konsumtionskulturen. Som antropolog är jag intresserad av vad människor gör, inte vad de säger att de gör. Det betyder att jag är med i människors vardagsliv och observerar deras beteenden. Jag har tillsammans med Jacob Östberg, professor i reklam och PR, bland annat skrivit boken Vi är vad vi köper.

Vad är ditt övergripande intryck av UR-serien Prylberget, som nyss haft premiär?
– Jag tycker det blev ett bra program. Var lite orolig i början då det är en helt ny TV-idé och ett väldigt komplext tema. Hur ska vi få ihop det här? Det är nämligen många nivåer i programmet: en pryl som är ingång till avsnittets tematik, ett beteendelager, ett antal experter, en vanlig svensk familj som jag och Robin besöker och observerar… och samtidigt göra det snarare lite lustfyllt än till ett pekpinneprogram.

Du har forskat kring konsumtion och social hållbarhet. Hur har det varit till hjälp i detta program?
– Jag skulle säga helt avgörande för idén var att belysa konsumtionskulturen som helhet snarare än isolerade fenomen. Konsumtion associeras ofta med något omoraliskt i vår kultur och som en individuell handling, alltså ett individuellt samvete. Om man inte förstår eller kan förklara systemet, det jag kallar kulturen, utan betraktar konsumtion ur det smala perspektivet (omoraliskt och individuellt) resulterar det i sämre vilja till förändring. Vi är alla del av något större, nämligen konsumtionskulturen, och inser vi det, är det lättare att engagera människor!

Finns det några vanor från programmet som du själv anammat?
– Det är lustigt att den frågan alltid dyker upp. Jag tycker det är ett konstigt fokus. För att lösa våra hållbarhetsutmaningar måste fokus flyttas från individ till vad vi kan göra som grupp och som samhälle. Det här är stora och komplexa utmaningar som vi måste lösa på strukturell nivå och vi måste bli bättre på att lyfta blicken. Bara genom att ställa en sådan fråga kan det skapas onödig kognitiv dissonans mellan den som frågar och den som svarar. Duktighetspoäng och symbolhandlingar kan lätt skymma de riktiga frågorna. Med det sagt har så klart alla människor ett ansvar men vi behöver bli bättre på att se helheten.

Vad skulle du vilja att tittarna tar med sig från programmet?
– Jag blir så glad om det leder till att några fler människor blir intresserade av hållbar konsumtion generellt sätt. Det stora problemet idag är ju att nå utanför de redan hängivna. Enligt undersökningar från Göteborgs universitet är det ju cirka 15-20% som är mycket intresserade av miljöfrågan och det har legat konstant sedan 2013. De som kan tänka sig att göra aktiva val och välja hållbara produkter är cirka 10% och de som är villiga att göra omfattande förändringar är cirka 3-5%. Försvinnande liten andel alltså. Så minsta procentenhet som blir intresserade och gör förändringar är en seger!

Ofta kan det framstå som enkelt att anamma mer hållbara vanor när en ser det på TV, men när många försöker på egen hand är det lätt att ge upp efter en kort tid. Finns det något beprövat sätt att få goda vanor att hålla i längden?
– Programmet om mobilen, avsnitt 6 i serien, handlar faktiskt om vanor och hur man bryter vanor. Så jag tycker man kan titta på det för att få lite bättre kunskap om det. Jag tror inte att  man ska gå ’all in’ utan börja förändra stegvis. Det första jag skulle vilja säga är att lära sig skilja på konsumtion som verkligen betyder något och sådan som är oviktig. Genom att ställa sig ett antal frågor innan man köper något kan många impulsköp undvikas. Kommer mitt liv bli bättre om jag köper detta? Kommer mina vänner att se på mig på ett annat sätt? Vad händer om jag inte köper den här prylen?

Många konsumenter är avlägsna från källan till de varor en köper. Behöver avståndet mellan producent och konsument bli kortare för att uppnå en hållbar konsumtion?
– Klart att det är lättare att ha koll om det är en lokal producent men det måste ju finnas regelverk och lagar som gör att vi kan lita på producenter även om de inte finns nästgårds.

Har du några tips till personer som vill leva mer klimatsmart, men inte vet hur?
– Jag tycker TV-programmet ger goda tips till den som vill leva lite mer klimatsmart:

Avsnitt 1: Lär dig lite mer om märkningar och ha koll på maten hemma så du slipper slänga mat i onödan.

Avsnitt 2: Måste man byta kläder varje dag, vad händer om du har samma kläder på dig några dagar på raken?

Avsnitt 3: Sortera all plast för sig, det är plaståtervinningens ansvar att sen rensa och återvinna det som går att återvinna.

Avsnitt 4: Fundera på om prylen du köper är en sådan som kan uppdateras och/eller repareras.

Avsnitt 5: Låt inte känslan styra dina konsumtionsval. Ofta går det omedelbara ha-begäret över om du väntar lite.

Avsnitt 6: Ta reda på vilka appar det finns för att kunna ta del av cirkulära tjänster, t ex bilpooler, verktygsutlåning etc.