Generation Z och kunskapsinlärning

Varför måste jag lära mig saker utantill, undrar dagens unga. Provet på Sveriges Kungalängd som glömdes dagen efter är dåtid. All utantillinlärning bär de unga med sig idag i sina smarta telefoner. Och de anser inte att det är fusk att söka information när man behöver den istället för att intensivt hårdplugga inför ett prov och sedan glömma bort det man lärt sig för att det inte var relevant mer än för stunden, det vill säga bara för att få ett bra betyg på en skrivning. På grund av, eller ska jag kanske skriva tack vare, förändringshastigheten i kombination med informationsöverflödet har den yngre generationen god digital litteracitet, men är kanske sämre på löptextläsning. Kanske är det just denna förmåga, digital litteracitet, som blir väsentlig i en inte alltför avlägsen framtid. De digitala texterna fungerar annorlunda än den traditionella tryckta texten. Den digitala texten kan förändras och uppdateras, länkas vidare och utforskas i det till synes oändliga.

Det innebär att det väsentliga framöver inte kommer att handla om att minska skärmtiden, snarare tvärtom – inlärning, utveckling och informationshantering bör synkas i samklang med nya kompetenser. Detta gäller inte minst i skolvärlden. Lärare idag ska inte ge svaret, det hittar de unga snabbt själva, de ska snarare lära ut hur man ska ställa frågorna och hur man ska förhålla sig till den information man hittar. Tekniken ökar verkligheten snarare än begränsar den. Och alla som ”lär ut” till denna grupp bör ha god förståelse för att kunskap och kunskapsinlärning upplevs och definieras annorlunda av dem

.